allting odefinierat

jag började helt plötsligt känna överväldigande mycket att jag inte vet vad jag ska göra. känslan för något som är så obefintligt som det gör mig inte missnöjd med det utan mig. inte nu. det är fel. att jag vill att det ska vara vi som det aldrig var. men åh vad det var fint ändå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0