bye, bye darling.

Det är obehagligt hur trött jag är. Att jag skulle kunna sluta här. Det finns så många frågor att svara på och jag vägrar svara så orkeslöst som egentligen är det mest ärliga hos mig nu. Därför blir jag emellanåttystare. Kanske är detta den tystnad som är det enda ärliga du kan få i den här världen. Men om du bara nöjde dig med att titta i mina ögon. Det gör du inte. Därför skriver jag det här, helt oemotståndligt motståndligt.